När jag
sitter på cykeln tänker jag ofta på furir Jansson. Jag gjorde lumpen på I1 vid
Sörentorp och ryckte in den 21 maj 1959 och kom dit synnerligen otränad. Ett av
de första proven gick ut på att med tunga militärcyklar cykla en runda på 30 km
och göra det på tid. Om vi inte höll den skulle vi hämtas upp av en lastbil.
Det var jag och någon till som efter drygt halva vägen blev upphämtade. Furir
Jansson skällde ut oss och menade att det var en skam att vi var så förbannat otränade.
Några månader senare cyklade vi till vårt sommarläger vid Berga halvvägs till
Nynäshamn. I närheten av Haninge hade vi
rast. Både jag och furir Jansson var så överraskade att jag klarat mig ända dit
att han gav mig en Japp med några uppmuntrande ord. Hans ord och Jappen gjorde
att jag klarade resten också. Mitt därefter stora cykelintresse grundlades nog
då.
onsdag 19 juni 2013
tisdag 18 juni 2013
EANKOD
Äntligen!
Idag fick jag min EAN-kod från Skatte-verket.
Det blir nu mycket lättare att bara lämna fram koden vid kontakter med
myndigheter, vid besök på vårdcentralen eller i andra sammanhang när man ska
tala om vem man är. Det är ju bara att visa upp den! Jag undrar bara varför det tagit så lång tid.
tisdag 11 juni 2013
ELEKTRONISKA FOTSPÅR
Avlyssningsskandal
i USA! Ingen ska tro att vi är förskonade. Här kommer ett dagsaktuellt exempel
på de elektro-niska fotspår som vi aningslöst lämnar efter oss. Häromdagen blev
jag uppringd av en expedit vid Konsum i Farsta. ”Du har glömt att köpa svarta
oliver!” sade hon. Det hade jag. ”Men hur kan du veta det” svarade jag med förvåning
i rösten. ”Jo för varje gång du köpt Fetaost har du också köpt svarta oliver
och det har vi registrerat i vår datakassa. Den här gången gjorde du inte det.” Köpen
registreras alltså och butiken kan därigenom kartlägga mina inköpsvanor. Numera
betalar jag alltid kontant och har slängt Medmera-kortet.
lördag 8 juni 2013
MURPHY
Min
träningsrunda är ganska exakt 20 km eller 20000 m. Och den går nästan hela
vägen på cykelbanor. På en av dessa metrar kan jag inte möta andra cyklister
eller fotgängare men det är där jag gör det. Hindret finns mitt på Ågestavägen
vid ett övergångsställe och en avtagsväg. Slumpen är ingen tillfällighet är det
en del som säger. Jag håller inte med. Men vad är det då som skapar dessa
sammanträffanden. Min uppmärksamhet är kanske en förklaring för jag får ju
trots allt även möten på de övriga 19999 metrarna. Kanske är det så. Jag tror
dock mer på Murpys lag. Lagen beskriver alla typer av
oturliga sammanträffanden, som att det bara tycks regna de dagar man inte har
med sig något paraply eller att man i snabbköpet alltid hamnar i den långsammaste kön. Eller när
någonting som inte kan gå sönder går sönder, så sker det på ett ställe som är
omöjligt att komma åt att reparera. Alltså någonting i stil med Lagen om
alltings djävlighet. Det tror jag på.
Att
inte kunna mötas på en av tjugotusenmeter är väl en skitsak? För en cyklist är
det inte. För den här metern ligger i
slutet av en nedförsbacke och att behöva bromsa i en nerförsbacke finns inte på
kartan.
lördag 1 juni 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)