FURIR JANSSON

När jag sitter på cykeln tänker jag ofta på furir Jansson. Jag gjorde lumpen på I1 vid Sörentorp och ryckte in den 21 maj 1959 och kom dit synnerligen otränad. Ett av de första proven gick ut på att med tunga militärcyklar cykla en runda på 30 km och göra det på tid. Om vi inte höll den skulle vi hämtas upp av en lastbil. Det var jag och någon till som efter drygt halva vägen blev upphämtade. Furir Jansson skällde ut oss och menade att det var en skam att vi var så förbannat otränade. Några månader senare cyklade vi till vårt sommarläger vid Berga halvvägs till Nynäshamn.  I närheten av Haninge hade vi rast. Både jag och furir Jansson var så överraskade att jag klarat mig ända dit att han gav mig en Japp med några uppmuntrande ord. Hans ord och Jappen gjorde att jag klarade resten också. Mitt därefter stora cykelintresse grundlades nog då.