Här om dagen var jag barnvakt och för första gången även hundvakt, två grabbar och lilla labbevalpen gällde det. Grabbarna klarade sig själva det var valpen som behövde tillsyn. Vid niotiden kom äldsta barnbarnet hem. In kom en mansperson, längre och med grövre röst än jag. Han ska snart fylla 15 år och hade varit och spelat hockey.- Morfar! Nu kan jag ta över så du kan gå hem, sade han.
Herregud tänkte jag. Var har den lilla killen som bara för några år sedan var utklädd till riddare och stod och morskade upp sig framför spegeln tagit vägen? Han som låg på min arm när jag berättade om hans bedrifter och hur han i sagan alltid blev belönad med en puss på munnen av lilla prinsessan. Lika alltid satte han sig då upp och sade indignerat.
- Ingen puss morfar!
Var har åren tagit vägen? Han har uppenbarligen blivit äldre men själv känns det som jag fortfarande är den tonåring jag alltid varit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar